Sett med en Örebroares ögon

Forts. Följer på Örebrominnen 2

Lundagårdsvägen 9

Fagerbjörka. Per Anton Molinder, son till Per Molinder född 1864 satte bo här. Han var skräddare och flyttade sedermera till Änggatan med sin familj.Bland barnen fanns CA Molinder. Han blev målare och en betydande person i stadens myndigheter och organisationer. Bodde med sin familj i Hagaby.

Per Antons systrar Augusta och Matilda stannade kvar hos fadern till han dog 1901 men bodde här från 1908. De tog hand om systerdottern Anna som Som i vuxen ålder gifte sig med grannpojken William på Lundagårdsvägen 10 där de byggde det gula huset som står där nu.

Systrarnas brorsbarn Runo Molinder med maka May-Britt med barnen var ägare och lägenhetsinnehavare från 40 talet då sjättedelsmarker ännu gällde men skulle återtas av kommunen år 1951.

Runo Molinders dotter Mona övertog Fagerbjörka med sin familj under 70 talet och byggde om det som det ser ut idag.

 

 

 

Lundagårdsvägen 23

Före detta Chatrinelund blev 1871 Persberg då en av Olof Molinders barn flyttade in som lägenhetsinnehavare och arbetskarl tillsammans med sin hustru Anna Lovisa. Arbete fanns bl.a på Lundagård och självhushåll.

De fick åtta barn varav flera stannade i bostäder på Lundagårdsvägen. En hette Viktor vars hus hette Åsen och låg på Lundagårdsvägen 12. Han blev aldrig gift. Han startade ett hästslakteri på faderns gård vilket inte var populärt på den tiden. Det finns ännu kvar.

Dessvärre avslutades hans liv 1912 då han och en syster Anna Sofia var på väg hem från torget med häst och vagn.

På nuvarande golfbanan krockade de med tåget som var på väg mot södra station. Den enda som klarade sig var hästen som sprang hem.

Han blev fyrtiofem år och dog med krossad skalle. Hon blev femtiofyra.

 

 

 

 

Blombergs väg

Julius Blomberg född 1864 bodde i en villa i Adolfsberg och var slöjdlärare till yrket.På bilden ligger han tvåa från höger bland sina kursdeltagare. Annars arbetade han i Nikolai och Vasa.

Blomberg var kunnig och intresserad av Södra Ladugårdsskogens historia och skrev om det Nerikes Allehanda.

Elof Ljunggrens väg

Elof var  ledamot i Stadsfullmäktige och riksdagsman och till yrket Chefredaktör för Närkes Tidning 1903-1944. Han föddes 1869 i Småland.

Han var starkt emot onykterhet och var stiftare till SSUH, Sveriges studerande ungdoms nykterhetsförbund.

Sjättedels murar i södra Ladugårdsskogen

Drottning Kristina levde på 1600 talet och var dotter till Gustav II Adolf. Hon tillbringade en del av sin tid i Örebro där hon jagade enl sägen Björn. Enl samma sägen ägde hon ett jakthus i Sommarro där templet står nu. Hennes majestät som även befann sig längs Lundagård avsåg att låna ut ut mark till staden för att borgarna skulle kunna bygga sig sommar hus och komma ut i naturen. Vilket skedde men på 1700-talet insåg man att det var orättvist mot de mindre bemedlade som levde här med små tegar.

Därför bestämde man att dela upp markerna i sjättedelar. Marken lånades ut men huset fick man bygga själv. Det skrevs kontrakt som gällde till 1901 men kunde förlängas till 1951.

Drottningen lånade alltså ut marken till staden med en skarp betoning på lån.

Murarna finns ännu kvar som en raritet. Den på bilden fann jag i skogen längs Lundagårdsvägen.

Olofsbergsvägen

I skogen längs Bergavägen strax efter Lundagårdsvägen bodde Olof Molinder född 1780 och hustrun Christina Söder. De döpte boplatsen till Olofsberg och levde ett torparliv med några höns. Olof arbetade som dräng då gårdarna omkring behövde hjälp. Bl.a på Nigers gård på andra sidan vägen.

De kom från Färnebo i Värmland Efter ett hårt slit i Persbergs gruva. För övrigt var det dåligt med arbetstillfällen och de bestämde sig för att flytta.

Familjen växte och de fick åtta barn. Det första kom år 1817.

Olofsbergsvägen är döpt efter honom.

 

Kvast-Johanna

Här intill Glomman-Reträttvägen bodde hon på 1800-talet. Hennes egentliga namn var  Johanna Karlsson.

Då hon blev änka försörjde hon sig och sina många barn genom att tillverka kvastar som hon sålde till kunder och på marknaden i stan.

Arbetet var hårt med att sno järntråd till kvastarna. Hon gick bort 1920.

En gata uppkallades efter henne.

Hungerstrejk 1917

Sigge: V i fick inte vår tilldelning på ransoneringskorten. Folket ville ha besked om orsaken. Mycket blev förstört pga dålig lagring. I synnerhet potatisen i de många jordkällarna. Örebro ägde en sådan belägen vid nuvarande Drottninggatan intill södra kyrkogården. Många hushåll fick kålrötter istället.

Deltagartågen utgick i från fyra olika håll för att mötas upp framför rådhuset på Stortorget och allt efter som tåget drog fram gjordes ett kort uppehåll framför fabrikerna och folket strömmade till.

På Kronan slog vi igen maskinerna och gick med de utsvultna arbetarna och många husmödrar följde med.

Det var en imponerande syn med de långa tågen som mötte upp varandra. En deputation uppvaktade först vid rådhuset, sedan fortsatte alla till slottet för att uppvakta den korpulente Landshövdingen Bergström som nära nog ramlade i Svartåns mörka vatten pga de de uppretade  demonstranter som beskyllde honom för en större tilldelning men han bedyrade motsatsen.

Kriget bryter ut 1915

Mönstring pågick på I3 och kriget kom att ändra mycket inom arbetsmarknaden och affärslivet då livsmedlen började tryta.

SM i allmän idrott i Örnsro 1914

Hedersdomare var Landshövding Bergström och Örebrokamraterna arrangerade. Sigge deltog i 10000 meter och kom femma i mål.

Tävlingen filmades och visades på bio där han kunde se sig själv löpa inför den stora publiken till musik av I3:s musikkår.

Soldatmarsch från Sannahed 1908

De kom över gärdena mot Södermalm.

Soldaterna från Sannahed i Kumla gjorde en långmarsch genom Örebro på väg till en skjutbana på norr där de skulle slå läger under en vecka.

I täten dundrade musikkåren och framför varje kompani red befälhavaren. De som var först fick ta rast vid Oxbacken (före Södra kyrkogården) och de sista vid Pålsbodabanan.

Det var så pampigt, säger Sigge, då det dånade mellan husraderna och det långa lämmeltåget beskådades av Örebros invånare som kantade gatorna.

Händelsen orsakade ett stort intresse hos invånarna som gärna ville se och uppleva militärlivet på nära håll och då allt inte var så hemligt.

 

Skofabriken Örnen brinner 1908

Fabriken ödelades och många var de Örebroare som därmed blev både varma och fina om fötterna. I alla fall de som var mest snabbfotade.

Sigge hörde signalerna från brandkåren samtidigt som ett svart bolmande rökmoln tornade upp sig bakom södra station.

Som alla andra rusade han dit och skofabriken var övertänd då han var framme. Denn brann som en fackla medan gnistregnet och sotflagorna täckte luften. Allt antändes i de brännbara lokalerna men folk var i farten och slängde ut de spritt nya skorna samt hyllor och kassaskåpet som föll med en duns på marken.

Till slut fick alla även brandmännen hålla sig på avstånd från gnistorna men Sigge såg en blodig men modig brandman koppla ihop slangarna och efter idogt arbete kunde de till slut styra över elden. Mannen fick senare förtjänstmedalj.

Dagen därpå kunde man se människor i för övrigt slitna kläder vandra omkring med nya skor.

Automobils tutande skrämde hästekipage 1908

Ett skenande ekipage med två passagerare kom från södra kyrkogården ner längs Oxbacken ( numera där skolan ligger och nedanför). Det gick med svindlande fart på den tuviga terrängen medan det såg ut att stjälpa flera gånger men landade i diket med avkastade passagerare. Mannen som kommit från lasarettet för brutet ben fick nu fara tillbaka med ett annat brott

Teknist stoppade skenande hästekipage 1908

Det skenande ekipaget kom från Trädgårdstorget rakt emot Sigge som stod utanför Stora Hotellet. Mellan dåvarande kvarnplatsen och hotellet svingade sig en teknist med ett språng upp på kuskbocken och fick tag i tömmarna i sista minuten, hästen stannade precis framför Storbron. Ynglingen blev hyllad som hjälte.

"Det var rena Vilda Västern", berättade Sigge.

 

Bult-Emma och Åbergskan

Var två "galanta" men läfotade damer som blommat över till utseendet men ställde ändå till sensationer. I rummet där de bodde gick det livligt till då de fick påhälsning. Så till den grad att polisen kom med fyllekärran. Det var kul för alla ungar i kvarteret som förväntansfullt väntade på Emmas ritual då de skulle lyfta in henne i kärran.

Hon lyfte kjolen och klappade sig själv där bak som ett slags protest.

1906 olycka vid bygget av Tekniska skolan.

På byggena där Sigges far ofta tjänade sin skärv skulle det alltid bäras och fraktas med skottkärror på de smala gungande landgångarna. Gåendes på dem bar man även tunga tegelstenar på ryggen.

En olycka inträffade på Tekniska skolan och han klarade sig med nöd och näppe.Ett ras dödade en man och en annan blev förlamad. Det var turen som räddade honom.

Krigshot 1905

Det var kris mellan Norge och Sverige och männen i Örebro lyssnade oroligt ifall Nikolaikyrkans klockor skulle ljuda som en signal till inkallning.

1902 Svartån svämmar över

Sigge:

Minns att Svartån svämmade över detta år på våren i den hastiga snösmältningen. Jag fick följa med far till Södra station och det var en oförglömlig syn att se tåget på ingående från Adolfsberg i snigelfart. Den såg ut som en båt för skenorna syntes inte i vattnet. Hela Örnsro var dränkt och vattnet sträckte sig ända till Aspholmen.

En dasstunnegubbe blev arg

Sigge kom till Örebro 1898 tillsammans med sin familj. De kom från Brevens Bruk och han var bara 3 år gammal.

De bosatte sig i vad som på den tiden hette Skomakarstaden på söder. Deras hus var den sista utposten på Södermalmsgatan och utanför fanns bara gärden. Alla hus är nu rivna.

Nåväl, det var ju utedass som gällde och det kom en äcklig och flottig gubbe som oftast var på snusen för att hämta de fulla tunnorna med sin hemska odör samt slasken som fanns i en bod intill. Han anlände med sin tråg då det var dags för hämtning.

Denna dag bar det sig inte bättre än att "damerna" i huset hade spänt upp en klädlina som satte stopp för hans färd in på gården.

Gubben ramlade baklänges och landade rakt i en redan upphämtad tunna.

  - Förbannande kärringar..åt helvete med er och det djäkla klädstrecket.

Ja, skitig blev han, berättar Sigge men det gjorde ju inget för det var han ju redan innan.

Skriv en kommentar: (Klicka här)

123minsida.se
Bokstäver kvar: 160
OK Skickar...
Se alla kommentarer

| Svar

Senaste kommentarer

28.07 | 16:13

Hjärstablarren kommer jag mycket väl ihåg. Han hade jobb som springschas och åkte runt med varor på en trehjulig flakcykel.

...
27.02 | 13:49

Tillsammans med sin mor Åse gick Sjunne Ferger senare i bräschen för grundandet av jazzklubben Power House... Så skall det nog stå i stället.

...
15.12 | 14:50

Susade runt i cyberrymden och råkade landa här.
I bland har man tur!!!! Ytterligare en medlem bland favoriterna...

...
23.12 | 16:36

Vad fint du har gjort! Hoppas du har fått mitt mail. Kram

...
Du gillar den här sidan
Hej!
Prova att göra en egen webbsida precis som jag.
Det är enkelt och du kan prova helt gratis.
ANNONS